nr.7 Tacksamhet
Efter en helt vansinnig helg på jobbet är jag hemma nu och så glad för det. Tack, tack för att jag är ledig och är hemma!
Vi har fått nytt larm installerat på "hemmet" och det är helt åt skogen skitdåligt. Eller rättare sagt tekniken går framåt och det är superkänsligt.
Många av våra boende har fått rörelselarm på rummet, där det föreligger fallrisk. Att de stiger upp ur sängen och sedan ramlar. Det är ju en klar förbättring att få sådant larm. Men INTE när det jäkla larmet ringer så fort lakanet rör sig, täcket ramlar ner lite grand från sängen, ett ben eller en arm åker ner. Eller om personen i fråga råkar andas för djupt och röra sig samtidigt.
DÅ larmar det.
Jo, tack, ett spring utan dess like. Upp och ner i hissen, rycka upp dörren, för enligt larmet har det ju hänt något i rummet och vad ser vi? Nä, hon ligger och sover så fridfullt. Fyra nätter med det här, kan få vem som helst att gå ner i spagat. Njae, det klarar jag väl inte, men dock ner för räkning.
Så nu i morse vid morgonrapporten, ska vi förklara för chefen hur det har varit och att vi har ändrat position på de flesta larmen och hon lyssnar inte. Avbryter gång på gång i rapporterandet och drar en förklaring om hur vid vinkeln är på larmet. Hade det inte varit viktigare att höra hur vi har haft det och vad vi har för lösning på det hela?
Efter 10 minuters försök att göra min stämma hörd, sket jag i det och gick. Dottern, som jag jobbat ihop med, stannade kvar och gjorde några fler tappra försök.
När jag väl kommit hem, var jag så lycklig. Äntligen hemma! 5 underbara dagar innan det är dags igen. Jag njuter av mina hemma-dagar till 125%.
Inte för att jag sitter och kliar mig i 5 dagar precis, men jag väljer och bestämmer det jag gör. Roliga ting. Och jag lyssnar på vad jag har att säga.
Detta är livet!!
Katarina
Vi har fått nytt larm installerat på "hemmet" och det är helt åt skogen skitdåligt. Eller rättare sagt tekniken går framåt och det är superkänsligt.
Många av våra boende har fått rörelselarm på rummet, där det föreligger fallrisk. Att de stiger upp ur sängen och sedan ramlar. Det är ju en klar förbättring att få sådant larm. Men INTE när det jäkla larmet ringer så fort lakanet rör sig, täcket ramlar ner lite grand från sängen, ett ben eller en arm åker ner. Eller om personen i fråga råkar andas för djupt och röra sig samtidigt.
DÅ larmar det.
Jo, tack, ett spring utan dess like. Upp och ner i hissen, rycka upp dörren, för enligt larmet har det ju hänt något i rummet och vad ser vi? Nä, hon ligger och sover så fridfullt. Fyra nätter med det här, kan få vem som helst att gå ner i spagat. Njae, det klarar jag väl inte, men dock ner för räkning.
Så nu i morse vid morgonrapporten, ska vi förklara för chefen hur det har varit och att vi har ändrat position på de flesta larmen och hon lyssnar inte. Avbryter gång på gång i rapporterandet och drar en förklaring om hur vid vinkeln är på larmet. Hade det inte varit viktigare att höra hur vi har haft det och vad vi har för lösning på det hela?
Efter 10 minuters försök att göra min stämma hörd, sket jag i det och gick. Dottern, som jag jobbat ihop med, stannade kvar och gjorde några fler tappra försök.
När jag väl kommit hem, var jag så lycklig. Äntligen hemma! 5 underbara dagar innan det är dags igen. Jag njuter av mina hemma-dagar till 125%.
Inte för att jag sitter och kliar mig i 5 dagar precis, men jag väljer och bestämmer det jag gör. Roliga ting. Och jag lyssnar på vad jag har att säga.
Detta är livet!!
Katarina
Kommentarer
Trackback
